2026-04-30 • Erik Öhrn

Kryssningssäsongen på Gotland har nu inletts med årets första anlöp till Visby. Det är ett tydligt vårtecken, men också en påminnelse om en större fråga: hur ser vi till att besöksflödena faktiskt stärker Gotland?
För bara några dagar sedan samlades besöksnäringen, handeln, offentliga aktörer och andra samhällsbyggare på Besöksnäringsdagen på Wisby Strand. Temat för dagen var ”Turism som stärker Gotland”. Det är ett tema som känns särskilt relevant just nu, när kryssningsgästerna åter börjar kliva i land och när Gotland går in i en ny intensiv besökssäsong.
För Gotland kommer att fortsätta locka människor. Det ligger i vår historia, vår kultur, vårt landskap och vårt sätt att vara. Attraktionskraften är en del av Gotlands DNA. Människor vill komma hit för världsarvet, kusten, maten, naturen, evenemangen, lugnet, berättelserna och mötet med den gotländska platsen.
Frågan är därför inte om människor kommer att vilja besöka Gotland. Frågan är vad vi gör med den attraktionskraften.
Allt är inte perfekt. Det vet alla som verkar i besöksnäringen. Det finns utmaningar kopplade till infrastruktur, vatten, transporter, säsongsvariationer, kompetensförsörjning, lönsamhet och hur besökstryck påverkar både plats och invånare. Men just därför behöver samtalet om turismen handla mindre om för eller emot, och mer om styrning, ansvar och utveckling.
Kryssningsturismen är ett bra exempel. Ett anlöp innebär att många människor kommer till Gotland under en begränsad tid. Det ställer krav på logistik, värdskap och samordning. Men det skapar också möjligheter. Varje besökare som väljer att handla i en lokal butik, äta på en gotländsk restaurang, boka en guide, köpa en hantverksprodukt, ta del av en kulturupplevelse eller upptäcka en plats utanför de mest upptrampade stråken bidrar till det lokala näringslivet.
Det är där potentialen finns.
Turism som stärker Gotland handlar om att få fler besökare att bli kunder hos gotländska företag. Det handlar om att göra det enkelt att välja lokalt. Det handlar om att paketera upplevelser, sprida flöden, förlänga säsongen och skapa tydligare kopplingar mellan besökaren och den plats de besöker.
När handeln fungerar skapas mer än omsättning. Det skapas liv och rörelse i våra stadsmiljöer och socknar. Det skapas arbetstillfällen, möten, framtidstro och underlag för service. En levande handel, ett starkt restaurangliv och ett rikt utbud av upplevelser gör Gotland mer attraktivt – inte bara för besökare, utan också för oss som bor och verkar här året runt.
Det var också en av de viktigaste signalerna från Besöksnäringsdagen: besöksnäringen är inte en isolerad bransch vid sidan av samhället. Den är en del av Gotlands utveckling. Den påverkar företagande, platsutveckling, kultur, landsbygd, stadskärnor, transporter, kompetens och bilden av Gotland utåt.
Därför behöver vi bli ännu bättre på att gå från besök till värde. Från volym till lokal nytta. Från anlöp till affärer. Från attraktionskraft till hållbar utveckling.
Det kräver samarbete. Hamn, kommun, region, destinationsaktörer, handel, restauranger, guider, transportörer, kulturaktörer och besöksmål behöver fortsätta dra åt samma håll. Vi behöver förstå besökarnas behov, men också vara tydliga med Gotlands villkor. Vi behöver välkomna människor – och samtidigt styra flödena klokt.
När årets första kryssningsgäster nu kommer till Visby är det därför mer än starten på en säsong. Det är starten på ännu en möjlighet att visa vad Gotland kan vara: en plats som människor längtar till, men också en plats där turismen bidrar till lokal utveckling, företagande och livskraft.
Gotlands attraktionskraft är stark. Den ska vi vara stolta över.
Nu handlar det om att använda den rätt.
Styrelsen i Gotlands Förenade Besöksnäring