Erik Öhrn: Gotland behöver lösningar – inte högre kostnader för besökaren

Insändaren publicerades på Helagotland.se 8 augusti.

Kravet på en turistskatt dyker upp i debatten. Idén är lockande: Gotland tar emot omkring en miljon besökare om året. Om alla betalade en avgift skulle ön få resurser till vatten, vägar och annan infrastruktur.

Förslaget tilltalar eftersom det verkar lösa behoven utan större ansträngning.

Men kanske avslöjar debatten något större. Inte om besökarna, utan om hur vi har börjat tala om Gotland.

En del ser besöksnäringen som en belastning för vattenförsörjning, bostadsmarknad och samhällsservice. Andra ser den som en av Gotlands viktigaste förutsättningar för arbete, företagande och framtidstro. Båda sidor beskriver verkliga erfarenheter. Vattenförsörjningen behöver byggas ut, infrastrukturen ska under sommaren klara en befolkning som nästan fördubblas och investeringsbehoven växer. Men inget av detta beror på att människor väljer att resa till Gotland.

Tvärtom bidrar besökarna redan till att finansiera samhället genom moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatter.

Den verkliga frågan är varför Gotland får tillbaka en så liten del av de värden som skapas här.

Där borde den politiska diskussionen börja.

I stället fastnar vi gång på gång i förslag om avgifter som höjer den enskilda resenärens kostnader. Men även om de vore möjliga att införa skulle de inte lösa de grundläggande problemen. De förändrar inte att vatten är en begränsad naturresurs eller att dagens finansieringsmodell är dåligt anpassad till ett samhälle som varje år tar emot omkring en miljon besökare utöver sin bofasta befolkning.

När vi reducerar frågan till vad besökaren borde betala flyttar vi fokus från den viktigare frågan: Vem har ansvaret för att finansiera infrastrukturen i en region som skapar stora värden för hela Sverige?

Många tycker att det redan i dag är dyrt att besöka ön. Vill vi verkligen att Gotland steg för steg ska utvecklas till ett resmål främst för dem med störst resurser? Ett levande Gotland behöver människor från hela samhället.

Gotland behöver investeringar i vatten, vägar och annan samhällsinfrastruktur. Framför allt behöver ön en finansieringsmodell som speglar den roll den spelar för hela Sverige.

Vi borde vara försiktiga med att göra besökarna till symbolen för våra problem. De är inte orsaken till att Gotland står inför stora investeringar. De är en förutsättning för att vi ska kunna bära dem.

Gotland behöver fler lösningar – inte fler syndabockar.

Erik Öhrn, verksamhetsledare för Gotlands Förenade Besöksnäring