På naturens villkor – Stora Karlsö visar vägen för framtidens hållbara turism

När vi i projektgruppen Sustainable Plejs kliver av båten på Stora Karlsö möts vi inte bara av storslagen natur, utan också av något ovanligt i turismsammanhang: ett tydligt budskap om att vi är gäster – på naturens villkor. Introduktionen på ön är inget man skyndar förbi. Den är central. Genom guider med djup kunskap om både öns historia och ekologi får vi genast en förståelse för platsens sårbarhet och värde.

Stora Karlsö har cirka 10 000 besökare per år. Enligt öns egen hållbarhetsanalys är 300 personer per dag en övre gräns för vad ekosystemet klarar av. Denna gränssättning är inte ett hinder för turismen – det är själva grunden för dess kvalitet och autenticitet.

Ankomst och uppsamling med information om Stora Karlsö Fotograf: Sophie Jansen

Naturen i styrelserummet

Vid vårt samtal med Stora Karlsös vd Martin Voest får vi inblick i en modell som fler företag borde inspireras av: här har ekologer och biologer en faktisk plats i styrelsen. Det är inte symboliskt – deras expertis påverkar hur beslut tas kring turism, bevarande och utveckling. Det innebär att naturens behov integreras direkt i styrningen, inte som en efterhandskonstruktion utan som en grundläggande faktor i varje strategiskt vägval.

I framtidsrapporten Företagen och Framtiden (framtagen av Nätverket för Hållbart Näringsliv i samarbete med Planethon, 2025) lyfts detta som en avgörande fråga: Hur skulle beslutsfattandet se ut om naturen fanns med som en intressent på nästa bolagsstämma? 61 procent av de tillfrågade hållbarhetsledarna svarar att de skulle fatta andra beslut om så vore fallet. Det visar att viljan till förändring finns – men också att dagens strukturer ofta saknar utrymme för just den typen av perspektiv.

VD Martin Voest på Stora Karlsö Fotograf: Sopie Jansen

För att verkligen ge naturen en röst pekar rapporten på behovet av nya bolagsformer och ägarstrukturer. Istället för att enbart driva verksamheter för ekonomisk avkastning, växer intresset för att organisera sig som stiftelser, kooperativ eller föreningar – där syftet är ekologiskt och samhälleligt snarare än vinstdrivet. Ett uppmärksammat exempel är Patagonia, som skänkt hela bolaget till en ideell stiftelse för att vinsten ska gå till att bekämpa klimatkrisen och skydda biologisk mångfald.

Även svenska Houdini Sportswear har länge arbetat med ett förhållningssätt där naturen betraktas som en aktiv samarbetspartner. Produkterna testas i verkliga ekosystem, besluten förankras i långsiktighet och regenerativt tänkande är vägledande.

På Stora Karlsö är detta inte framtidsvisioner – det är redan vardag. Naturens intressen vägs in i alla centrala beslut, från hur många besökare ön klarar av per dag till vad som serveras i restaurangen. Att driva verksamhet inom planetens gränser handlar inte bara om strategi – det handlar om att ompröva vad ett företag är, och vem det ska tjäna.

Från tyst utrotning till fågelsång

Historien om sillgrisslorna illustrerar tydligt vad ett långsiktigt, ekologiskt styre kan åstadkomma. När skyddet av ön påbörjades för 145 år sedan fanns endast 20 häckande par kvar. I dag häckar över 40 000 par – en av Europas största kolonier. Det är en påminnelse om naturens återhämtningsförmåga, givet tid, respekt och gränssättning.

Som besökare infinner sig en känsla av vördnad. Här går vi inte bara i naturen – vi går in i ett samspel, där människan för en gångs skull inte står i centrum.

En meny i samklang med platsen

Restaurang Stora Karlsö som är en del av Sustainable Plejs nätverk, visar hur gastronomi kan samverka med platsens själ. I fem års tid har Liv Marend och sonen Marley, som driver restaurangen, serverat rätter baserade på gotländska och säsongsodlade råvaror. En bärande del i restaurangens identitet är användningen av skarpsill, en lokalt fångad och ekologiskt försvarbar fisk som ofta förbises i mer kommersiella sammanhang. Liv väljer aktivt bort hotade eller hårt belastade arter till förmån för just skarpsillen – som finns i goda bestånd i Östersjön och spelar en viktig roll i det marina ekosystemet. På så sätt blir menyn inte bara god, utan också ett inlägg i diskussionen om vad hållbart fiske faktiskt innebär.

Öl från Burgsviks bryggeri och dryck från Boge Bränneri Fotograf: Sophie Jansen

Även dryckesutbudet speglar platsens identitet, med flera lokala producenter på meny. Tillsammans med Boge Bränneris delägare Hanna Tungberg, som även är matarkeolog, har det kryddade brännvinet Karlsö tagit fram, smaksatt med lokala örter och destillerad på gotländskt spannmål. Brännvinet blir en symbol för både naturen den ursprungliga fiskarkulturen på ön. Det som serveras på tallriken och i glaset blir en naturlig förlängning av öns berättelse.

Liv Marend, Stora Karlsö restaurang Fotograf: Sophie Jansen

Återhämtning – för både natur och människa

Stora Karlsö är inte bara en plats för ekologisk återhämtning – det är också en plats där människor får andas ut. Tystnaden, de orörda miljöerna och den tydliga gränssättningen för hur vi får röra oss gör något med oss. Här finns inget brus, inget överflöd, inga distraktioner – bara närvaro. Det skapar utrymme för återhämtning, inte minst mentalt. Vilket forskningen faktiskt visar, att naturupplevelser har en positiv inverkan på psykiskt välmående.

Sustainable Teamet och Stora Karlsö vykort skapat av gotländska designern Erika Åberg Fotograf: Sophie Jansen

Vi lämnar ön med en känsla av att ha fått vara en del av något viktigt. En påminnelse om att hållbar turism inte bara handlar om att skydda naturen – utan också om att skapa platser där både människor och ekosystem får utrymme att må bra - ett Sustainable Plejs helt enkelt!

Projektet finansieras av Tillväxtverket via europeiska regionala utvecklingsfonden samt Region Gotland.

Skriven av: Sophie Jansen, Kommunikatör

Kategori: Nyheter