Nyheter

Under sommaren 2025 uppgick det totala antalet gästnätter på Gotland till 949 196 enligt statistik från Visitory. Det är den högsta noteringen hittills för månaderna juni, juli och augusti. Av dessa var 685 262 registrerade gästnätter – det vill säga övernattningar hos hotell, campingar, vandrarhem och stugbyar som rapporterar in sin statistik till SCB. Resterande gästnätter (263 934) bedöms vara icke-registrerade, exempelvis privatuthyrning och plattformsboende.

Utvecklingen av de registrerade gästnätterna speglar Gotlands förändrade besöksmönster. Jämfört med föregående år har antalet ökat från 654 092 till 685 262 (+4,8 %), enligt statistiken från Visitory. Ökningen skedde under samtliga tre sommarmånader – juni, juli och augusti. Även de utländska registrerade gästnätterna ökade kraftigt – från 81 427 år 2024 till 101 162 år 2025, en uppgång med 24 procent.

Men det är först när vi tittar på en längre period – från 2018 till 2025 – som trenderna mellan olika boendetyper blir tydliga.

Statistiken visar att hotell, campingar och stugbyar utvecklats positivt sedan 2018, medan vandrarhem tappat gästnätter. Camping och stugbyar nådde sina högsta nivåer 2022, medan hotell fortsatt öka även därefter. Totalt har antalet registrerade gästnätter ökat med drygt 32 000 mellan 2018 och 2025.

Samtidigt har de icke-registrerade övernattningarna vuxit kraftigt – från 102 312 år 2018 till 263 934 år 2025 enligt Visitorys modell. Det innebär att nästan 30 procent av sommarens totala gästnätter 2025 inte rapporterades in via traditionella boendeformer. Det speglar en förändring i bokningsbeteende, efterfrågan och tillgänglighet – en utveckling som får konsekvenser både för näringslivet och samhället i stort.

Mer information om GFB:s tolkning av utvecklingen och vad den betyder för Gotland hittar du i vår analysartikel.

Fotnot: I Visitorys statistik är ökningen större i procent än statistiken från Tillväxtverket. Detta eftersom SoL ligger bland den icke-registrerade statistiken i deras verktyg.

Simon Frid Thomsson

Fakta om sommaren 2025 – gästnätter, boendetyper och förändrade mönster

Förenklingsrådet har överlämnat ett förslag till regeringen om att slopa det så kallade matkravet för serveringstillstånd. Förändringen föreslås träda i kraft den 

 och innebär att flera av de regler som länge styrt servering av alkohol tas bort.

I förslaget föreslås att följande krav försvinner:

eget kök i anslutning till serveringslokalen

krav på lagad eller tillredd mat för att få servera alkohol

krav på ett visst antal sittplatser för matservering

Syftet är att skapa enklare regler och större flexibilitet för företagen.

Nya möjligheter för små och stora aktörer

 i Sverige. Mer än 80 procent av dem har färre än nio anställda, och för dessa småföretag kan förändringen bli särskilt märkbar. Enligt Förenklingsrådet kan branschen spara cirka 

 om matkravet tas bort – pengar som istället kan läggas på utveckling, innovation och nya jobb.

Dessutom kan nya affärsmodeller växa fram. Vinbarer, cocktailbarer och gastropubar nämns som exempel på verksamheter som kan etableras utan att behöva driva fullskalig restaurang. Även möjligheten att bedriva uteservering utan inomhuslokal öppnas upp.

”En viktig seger för hela branschen”

, verksamhetsledare för Gotlands Förenade Besöksnäring, ser positivt på förslaget:

– Det här är en viktig seger för hela branschen. Mat- och dryckesupplevelser är en av de starkaste anledningarna till att människor reser till Gotland och ön har fantastiska möjligheter att stärka sin attraktionskraft. Med färre krångliga regler kan företag växa, nya idéer prövas och besöksnäringen bidra ännu mer till jobb och tillväxt.

Förslaget ligger nu hos regeringen som väntas fatta beslut under nästa år. Om det går igenom träder de nya reglerna i kraft sommaren 2026.

För Gotlands besöksnäring kan förändringen betyda både större frihet och fler möjligheter att utveckla verksamheter som möter gästernas efterfrågan – och samtidigt bidra till ett starkare Gotland som mat- och dryckesdestination.

Läs vad Förenklingsrådet skrivit i sin helhet här.

Slopat matkrav kan bli verklighet – stort steg för besöksnäringen

Gotland befäster sin position som ett av Sveriges mest attraktiva sommarresmål. I juli 2025 registrerades totalt 450 285 gästnätter – summan av både registrerade och icke-registrerade boenden. Det är en ökning jämfört med både 2024 (440 402) och 2023 (430 920).

De registrerade gästnätterna stod för 336 310 stycken totalt – vilket är nästan 19 000 fler än i fjol (317 482). Hotellen ökade mest, med 123 731 gästnätter (+14 202), följt av campingarna som noterade 129 956 (+4 287). Stugbyarna stärkte också sin position med 52 364 (+633), medan vandrarhemmen backade något till 30 259 (–294).

De icke-registrerade gästnätterna, som exempelvis Airbnb, uppgick till 113 975 i juli. Det är en minskning från fjolårets 122 920 men fortfarande klart fler än 2023 (96 795).

– Jag är positivt överraskad att vi ser att fler väljer de traditionella boendeformerna – hotell, stugbyar och camping – vilket är ett steg i rätt riktning. Samtidigt får vi fortfarande signaler från bland annat restauranger om att köpkraften inte helt återhämtat sig. Den här utvecklingen visar ändå att Gotland står sig starkt som resmål, säger Erik Öhrn, verksamhetsledare på Gotlands Förenade Besöksnäring.

Fler registrerade men färre privata gästnätter

Sett över hela perioden januari–juli 2025 har Gotland haft totalt 909 271 gästnätter. Av dessa var 647 705 registrerade och 261 566 icke-registrerade. Det innebär att de registrerade gästnätterna har ökat jämfört med samma period 2024 (620 810), medan de icke-registrerade minskat (291 487). Totalt sett noterades 912 297 gästnätter januari–juli 2024.

– Vi ser att Gotland fortsätter att locka stora volymer besökare, men att fördelningen mellan registrerade och icke-registrerade boenden förändras. För oss som företrädare för besöksnäringen är det viktigt att lyfta den här utvecklingen – inte minst för att den påverkar hela branschens förutsättningar och planering, säger Erik Öhrn.

Tillgänglighet avgörande för framtiden

Färjeresandet låg stabilt under juni och juli med totalt 674 000 resenärer, vilket är något fler än året innan. Flyget däremot minskade kraftigt under juli, där antalet resenärer sjönk med 17 procent jämfört med 2024 – till stor del på grund av att BRA lämnat den svenska inrikesmarknaden.

– Som besöksnäringens företrädare vill vi vara tydliga: Gotland är beroende av både flyg och färja för att vara en del av Sverige och världen. Färjan står stark, men flyget behöver stärkas. Det är inte en lyxfråga utan en grundläggande del av Gotlands infrastruktur och en förutsättning för att vi ska kunna bo, verka och besöka ön, säger Erik Öhrn.

*Not: I Visitorys statistik för registrerade gästnätter ingår inte kategorin SoL (Stugor och lägenheter). Den räknas i stället bland de icke-registrerade gästnätterna.*

*Källor: Registrerade gästnätter från Visitory.io. Icke-registrerade gästnätter baserade på data från Airdna, sammanställda av Visitory.io. Resandestatistik från Destination Gotland.*

Gotlands Förenade Besöksnäring samlar, utvecklar och företräder besöksnäringen. Bli medlem – tillsammans stärker vi Gotland som hållbar destination!

Ökning av gästnätter jämfört med i fjol – hotell och camping går starkt

Gotland står inför ett vägval för hur organisationen kring framtidens destinationsutveckling ska se ut. Tillväxt Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring och Visby Centrum har tillsammans formulerat ett remissvar på den utredning som Region Gotland har gjort kring plats-, evenemangs- och destinationsutveckling.

För att komma bort från dagens splittrade ansvar och svaga resurser behövs en långsiktig styrning och en tydlig riktning framåt.

Våra tre organisationer - Tillväxt Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring och Visby Centrum – företräder tillsammans över 1000 gotländska företag inom näringslivet, handeln och besöksnäringen och den gemensamma hållningen är Gotland behöver en samlad långsiktig organisation, väl förankrad hos Region Gotland, med mandat och resurser att samla de krafter som finns och skapa ett tydligt ledarskap.

I utredningen konstateras bland annat följande:


- Evenemang är avgörande för Gotlands attraktionskraft men saknar strategi och samordning. Arrangörer upplever Gotland som krångligt och dyrt.
- Arbetet med plats- och destinationsutvecklingen är underdimensionerat. Det finns för svaga resurser för bland annat inflyttarservice, datainsamling och smart specialisering.
- Utan förändring riskerar vi att halka efter, förlora extern finansiering och tappa i attraktionskraft jämfört med andra destinationer.
- Kryssningstrafiken rymmer en stor potential, men utvecklas utan en tydlig strategi och bärkraftsperspektiv.


Våra tre organisationer instämmer i slutsatserna och anser att en ny organisation skulle visa på ett tydligare ansvar, ge bättre möjligheter att söka finansiering via EU-medel och statliga utvecklingsprogram, få mer kraft i plats- och evenemangsutvecklingen samt skapa långsiktig stabilitet för hela Gotland.

– Företagen på Gotland behöver känna att någon håller i helheten. Med en starkare organisation kan vi frigöra kraft, ge långsiktiga besked och skapa trygghet för dem som vill investera och växa här, säger Roger Hammarström, verksamhetsledare Tillväxt Gotland.


– Besöksnäringen är redan en basnäring, men vi står bara i början. Med en stabil och långsiktig struktur kan vi växla upp arbetet och göra Gotland attraktivt året runt – för både boende, besökare och företag, säger Erik Öhrn, verksamhetsledare Gotlands Förenade Besöksnäring.

– Handeln och stadskärnan behöver en tydlig partner i regionen. Med en samlad kraft kan vi skapa ett levande Visby och ett Gotland som blomstrar – året runt, säger Anja Hård, verksamhetsledare Visby Centrum.

Nu väntar vi på Region Gotlands beslut. Därefter kan implementeringen börja stegvis. Våra tre organisationer är redo att bidra – inte bara med ord, utan med handling – till ett hållbart och gemensamt arbete för Gotland.

Här kan du läsa mer om utredningen i sin helhet. 

Gotlands Förenade Besöksnäring, Tillväxt Gotland, Visby Centrum

Gotland behöver en tydlig struktur och ett drivet ledarskap i destinationsarbetet

Energiomställningen är en av vår tids största utmaningar – och möjligheter. Den 5 september är det premiär för 

, en helt ny mötesplats där företag, leverantörer och besökare samlas för att inspireras, nätverka och ta del av nya lösningar på Gotland Grönt Centrum.

– Besöksnäringen är en av Gotlands största motorer, men den kan inte växa utan tillgång till stabil och hållbar energi och vatten. Energiskörd blir en arena där vi tillsammans kan hitta lösningar som stärker både företagen och Gotlands attraktivitet som destination, säger 

, verksamhetsledare för Gotlands Förenade Besöksnäring (GFB).

Programmet innehåller seminarier om allt från framtidens elmarknad och autonoma arbetsfordon till biogas, vätgas och elsystemets sårbarhet. Parallellt pågår en utställning med innovativa produkter och tjänster. Dagen avrundas med en after work.

– Vi ser hur gäster och besökare allt mer efterfrågar hållbarhet. För oss i besöksnäringen är energifrågan därför både en konkurrensfördel och en förutsättning. Energiskörd visar att Gotland tar ansvar för framtiden – och det vill vi vara en del av, säger Erik Öhrn.

 i Tillväxt Gotland, GFB eller LRF Gotland. I priset ingår lunch och dryck till kvällens after work.

– Genom att samla näringsliv, lantbruk, industri och besöksnäring på samma plats skapar vi nya möten. Det är just i de här samtalen som de stora stegen kan tas mot en grönare ö och en mer livskraftig besöksnäring, säger Erik Öhrn.

 https://tillvaxtgotland.se/events/energiskord/

Arrangörer: Gotlands Besöksnäring, LRF Gotland, Tillväxt Gotland, Gotland Grönt Centrum och Energicentrum Gotland.

Energiskörd – ny mötesplats för energiomställningen på Gotland

När vi i projektgruppen Sustainable Plejs kliver av båten på Stora Karlsö möts vi inte bara av storslagen natur, utan också av något ovanligt i turismsammanhang: ett tydligt budskap om att vi är gäster – på naturens villkor. Introduktionen på ön är inget man skyndar förbi. Den är central. Genom guider med djup kunskap om både öns historia och ekologi får vi genast en förståelse för platsens sårbarhet och värde.

Stora Karlsö har cirka 10 000 besökare per år. Enligt öns egen hållbarhetsanalys är 300 personer per dag en övre gräns för vad ekosystemet klarar av. Denna gränssättning är inte ett hinder för turismen – det är själva grunden för dess kvalitet och autenticitet.

Vid vårt samtal med Stora Karlsös vd Martin Voest får vi inblick i en modell som fler företag borde inspireras av: här har ekologer och biologer en faktisk plats i styrelsen. Det är inte symboliskt – deras expertis påverkar hur beslut tas kring turism, bevarande och utveckling. Det innebär att naturens behov integreras direkt i styrningen, inte som en efterhandskonstruktion utan som en grundläggande faktor i varje strategiskt vägval.

Företagen och Framtiden (framtagen av Nätverket för Hållbart Näringsliv i samarbete med Planethon, 2025) lyfts detta som en avgörande fråga: Hur skulle beslutsfattandet se ut om naturen fanns med som en intressent på nästa bolagsstämma? 61 procent av de tillfrågade hållbarhetsledarna svarar att de skulle fatta andra beslut om så vore fallet. Det visar att viljan till förändring finns – men också att dagens strukturer ofta saknar utrymme för just den typen av perspektiv.

För att verkligen ge naturen en röst pekar rapporten på behovet av nya bolagsformer och ägarstrukturer. Istället för att enbart driva verksamheter för ekonomisk avkastning, växer intresset för att organisera sig som stiftelser, kooperativ eller föreningar – där syftet är ekologiskt och samhälleligt snarare än vinstdrivet. Ett uppmärksammat exempel är 

, som skänkt hela bolaget till en ideell stiftelse för att vinsten ska gå till att bekämpa klimatkrisen och skydda biologisk mångfald.

 har länge arbetat med ett förhållningssätt där naturen betraktas som en aktiv samarbetspartner. Produkterna testas i verkliga ekosystem, besluten förankras i långsiktighet och regenerativt tänkande är vägledande.

På Stora Karlsö är detta inte framtidsvisioner – det är redan vardag. Naturens intressen vägs in i alla centrala beslut, från hur många besökare ön klarar av per dag till vad som serveras i restaurangen. Att driva verksamhet inom planetens gränser handlar inte bara om strategi – det handlar om att ompröva vad ett företag är, och vem det ska tjäna.

Historien om sillgrisslorna illustrerar tydligt vad ett långsiktigt, ekologiskt styre kan åstadkomma. När skyddet av ön påbörjades för 145 år sedan fanns endast 20 häckande par kvar. I dag häckar över 40 000 par – en av Europas största kolonier. Det är en påminnelse om naturens återhämtningsförmåga, givet tid, respekt och gränssättning.

Som besökare infinner sig en känsla av vördnad. Här går vi inte bara i naturen – vi går in i ett samspel, där människan för en gångs skull inte står i centrum.

Restaurang Stora Karlsö som är en del av Sustainable Plejs nätverk, visar hur gastronomi kan samverka med platsens själ. I fem års tid har Liv Marend och sonen Marley, som driver restaurangen, serverat rätter baserade på gotländska och säsongsodlade råvaror. En bärande del i restaurangens identitet är användningen av 

, en lokalt fångad och ekologiskt försvarbar fisk som ofta förbises i mer kommersiella sammanhang. Liv väljer aktivt bort hotade eller hårt belastade arter till förmån för just skarpsillen – som finns i goda bestånd i Östersjön och spelar en viktig roll i det marina ekosystemet. På så sätt blir menyn inte bara god, utan också ett inlägg i diskussionen om vad hållbart fiske faktiskt innebär.

Även dryckesutbudet speglar platsens identitet, med flera lokala producenter på meny. Tillsammans med Boge Bränneris delägare Hanna Tungberg, som även är matarkeolog, har det kryddade brännvinet 

tagit fram, smaksatt med lokala örter och destillerad på gotländskt spannmål. Brännvinet blir en symbol för både naturen den ursprungliga fiskarkulturen på ön. Det som serveras på tallriken och i glaset blir en naturlig förlängning av öns berättelse.

Återhämtning – för både natur och människa

Stora Karlsö är inte bara en plats för ekologisk återhämtning – det är också en plats där människor får andas ut. Tystnaden, de orörda miljöerna och den tydliga gränssättningen för hur vi får röra oss gör något med oss. Här finns inget brus, inget överflöd, inga distraktioner – bara närvaro. Det skapar utrymme för återhämtning, inte minst mentalt. Vilket forskningen faktiskt visar, att naturupplevelser har en positiv inverkan på psykiskt välmående.

Vi lämnar ön med en känsla av att ha fått vara en del av något viktigt. En påminnelse om att hållbar turism inte bara handlar om att skydda naturen – utan också om att skapa platser där både människor och ekosystem får utrymme att må bra - ett Sustainable Plejs helt enkelt!

Projektet finansieras av Tillväxtverket via europeiska regionala utvecklingsfonden samt Region Gotland.