Insikter

Nyheter

När vi i projektgruppen Sustainable Plejs kliver av båten på Stora Karlsö möts vi inte bara av storslagen natur, utan också av något ovanligt i turismsammanhang: ett tydligt budskap om att vi är gäster – på naturens villkor. Introduktionen på ön är inget man skyndar förbi. Den är central. Genom guider med djup kunskap om både öns historia och ekologi får vi genast en förståelse för platsens sårbarhet och värde.

Stora Karlsö har cirka 10 000 besökare per år. Enligt öns egen hållbarhetsanalys är 300 personer per dag en övre gräns för vad ekosystemet klarar av. Denna gränssättning är inte ett hinder för turismen – det är själva grunden för dess kvalitet och autenticitet.

Vid vårt samtal med Stora Karlsös vd Martin Voest får vi inblick i en modell som fler företag borde inspireras av: här har ekologer och biologer en faktisk plats i styrelsen. Det är inte symboliskt – deras expertis påverkar hur beslut tas kring turism, bevarande och utveckling. Det innebär att naturens behov integreras direkt i styrningen, inte som en efterhandskonstruktion utan som en grundläggande faktor i varje strategiskt vägval.

Företagen och Framtiden (framtagen av Nätverket för Hållbart Näringsliv i samarbete med Planethon, 2025) lyfts detta som en avgörande fråga: Hur skulle beslutsfattandet se ut om naturen fanns med som en intressent på nästa bolagsstämma? 61 procent av de tillfrågade hållbarhetsledarna svarar att de skulle fatta andra beslut om så vore fallet. Det visar att viljan till förändring finns – men också att dagens strukturer ofta saknar utrymme för just den typen av perspektiv.

För att verkligen ge naturen en röst pekar rapporten på behovet av nya bolagsformer och ägarstrukturer. Istället för att enbart driva verksamheter för ekonomisk avkastning, växer intresset för att organisera sig som stiftelser, kooperativ eller föreningar – där syftet är ekologiskt och samhälleligt snarare än vinstdrivet. Ett uppmärksammat exempel är 

, som skänkt hela bolaget till en ideell stiftelse för att vinsten ska gå till att bekämpa klimatkrisen och skydda biologisk mångfald.

 har länge arbetat med ett förhållningssätt där naturen betraktas som en aktiv samarbetspartner. Produkterna testas i verkliga ekosystem, besluten förankras i långsiktighet och regenerativt tänkande är vägledande.

På Stora Karlsö är detta inte framtidsvisioner – det är redan vardag. Naturens intressen vägs in i alla centrala beslut, från hur många besökare ön klarar av per dag till vad som serveras i restaurangen. Att driva verksamhet inom planetens gränser handlar inte bara om strategi – det handlar om att ompröva vad ett företag är, och vem det ska tjäna.

Historien om sillgrisslorna illustrerar tydligt vad ett långsiktigt, ekologiskt styre kan åstadkomma. När skyddet av ön påbörjades för 145 år sedan fanns endast 20 häckande par kvar. I dag häckar över 40 000 par – en av Europas största kolonier. Det är en påminnelse om naturens återhämtningsförmåga, givet tid, respekt och gränssättning.

Som besökare infinner sig en känsla av vördnad. Här går vi inte bara i naturen – vi går in i ett samspel, där människan för en gångs skull inte står i centrum.

Restaurang Stora Karlsö som är en del av Sustainable Plejs nätverk, visar hur gastronomi kan samverka med platsens själ. I fem års tid har Liv Marend och sonen Marley, som driver restaurangen, serverat rätter baserade på gotländska och säsongsodlade råvaror. En bärande del i restaurangens identitet är användningen av 

, en lokalt fångad och ekologiskt försvarbar fisk som ofta förbises i mer kommersiella sammanhang. Liv väljer aktivt bort hotade eller hårt belastade arter till förmån för just skarpsillen – som finns i goda bestånd i Östersjön och spelar en viktig roll i det marina ekosystemet. På så sätt blir menyn inte bara god, utan också ett inlägg i diskussionen om vad hållbart fiske faktiskt innebär.

Även dryckesutbudet speglar platsens identitet, med flera lokala producenter på meny. Tillsammans med Boge Bränneris delägare Hanna Tungberg, som även är matarkeolog, har det kryddade brännvinet 

tagit fram, smaksatt med lokala örter och destillerad på gotländskt spannmål. Brännvinet blir en symbol för både naturen den ursprungliga fiskarkulturen på ön. Det som serveras på tallriken och i glaset blir en naturlig förlängning av öns berättelse.

Återhämtning – för både natur och människa

Stora Karlsö är inte bara en plats för ekologisk återhämtning – det är också en plats där människor får andas ut. Tystnaden, de orörda miljöerna och den tydliga gränssättningen för hur vi får röra oss gör något med oss. Här finns inget brus, inget överflöd, inga distraktioner – bara närvaro. Det skapar utrymme för återhämtning, inte minst mentalt. Vilket forskningen faktiskt visar, att naturupplevelser har en positiv inverkan på psykiskt välmående.

Vi lämnar ön med en känsla av att ha fått vara en del av något viktigt. En påminnelse om att hållbar turism inte bara handlar om att skydda naturen – utan också om att skapa platser där både människor och ekosystem får utrymme att må bra - ett Sustainable Plejs helt enkelt!

Projektet finansieras av Tillväxtverket via europeiska regionala utvecklingsfonden samt Region Gotland.

Sophie Jansen

På naturens villkor – Stora Karlsö visar vägen för framtidens hållbara turism

Fler väljer hotell och camping – men privatuthyrningen minskar något - och Gotland fortsätter att locka många besökare. 

I juni 2025 registrerades totalt 232 059 gästnätter, en marginell ökning jämfört med juni i fjol (231 668) och klart fler än juni 2023 (207 914).

De registrerade gästnätterna – hotell, campingar och vandrarhem – stod för 157 072 i juni, vilket är en ökning från både 2024 (153 221) och 2023 (148 913). Samtidigt minskade de icke-registrerade gästnätterna, som omfattar exempelvis privata boenden via Airbnb, till 74 987 jämfört med 78 447 året innan. Nivån är dock fortfarande betydligt högre än 2023 (59 001).

– Gotland fortsätter visa styrka som attraktiv destination. Att vi ser ett ökat intresse för traditionella boendealternativ är mycket positivt, medan privatuthyrningen fortfarande spelar en viktig roll för öns besökare, säger Erik Öhrn, verksamhetsledare på Gotlands Förenade Besöksnäring.

Destination Gotland rapporterar en stark junimånad med 254 000 passagerare – en ökning med 4,5 procent jämfört med samma månad förra året. Även antalet personfordon steg med 3,6 procent.

– Att resandet ökar redan i juni är avgörande för Gotlands långsiktiga ambition att bygga en hållbar besöksnäring över en längre säsong. Vi börjar se resultatet av ett målmedvetet arbete, säger Erik Öhrn.

Flygresandet till Visby flygplats minskade däremot med 17 procent i juli jämfört med juli 2024. Den främsta orsaken är att flygbolaget BRA avslutat sina flygningar till Gotland, vilket minskat kapaciteten och konkurrensen.

– Bra och stabila flygförbindelser är ingen lyx utan en absolut nödvändighet för en ö-region som Gotland. Att säkerställa goda flygförbindelser är avgörande för att både invånare och besökare enkelt ska kunna ta sig till och från ön, poängterar Erik Öhrn.

Under perioden januari–juni 2025 har Gotland haft totalt 458 986 gästnätter, fördelat på 311 395 registrerade och 147 591 icke-registrerade. Jämfört med samma period 2024 då totalt 472 113 gästnätter noterades (303 328 registrerade och 168 785 icke-registrerade) innebär detta en ökning i registrerade gästnätter men en minskning av privatuthyrningen.

– Det återstår att se hur köpkraften sett ut hos våra besökare 2025 och hur det varit för näringen i stort. Vi kommer från en ganska segdragen lågkonjunktur, så det är inte orimligt att folk hållit i plånboken lite extra. Vilket vi hört av flera medlemmar runt om på ön, säger Erik Öhrn.

Som besöksnäringens företrädare på Gotland arbetar Gotlands Förenade Besöksnäring för att stärka hela branschens förutsättningar – från att bevaka tillgänglighetsfrågor och infrastruktur till att utveckla ett mer hållbart och konkurrenskraftigt besöksmål året runt.

Gästnattsstatistiken för juli publiceras den 28 augusti och väntas ge ytterligare insikter i sommarens utveckling.

Källa: Registrerade gästnätter från Visitory.io. Icke-registrerade gästnätter baserade på data från Airdna, sammanställda av Visitory.io.

Simon Frid Thomsson

Juni blev stark månad för Gotland – privatuthyrning tappar något

Ett dopp för Gotland – gemenskap och miljömedvetenhet under Almedalsveckan

Under Almedalsveckan tog flertalet besökare varje morgon steget ner i det svala Östersjövattnet – inte bara för att vakna till, utan för att göra en konkret miljöinsats. 

, som arrangerades för tredje året i rad av Region Gotland och i år tillsammans med EU-projektet Sustainable Plejs, lockade deltagare att byta ut morgonduschen mot ett dopp vid Kallis – och därigenom spara flera liter vatten.

Gotland har under flera år kämpat med vattenbrist då Gotland har få och känsliga vattenkällor. Vintern och våren i år har varit ovanligt torr och vattentäkterna har inte fyllts på tillräckligt. Under sommaren finns det många människor på Gotland samtidigt, samtidigt som de olika industrierna på ön behöver vatten på sina verksamheter. För besökaren finns flera sätt att bidra till hållbar vattenanvändning under besöket – exempelvis genom att förkorta duschtiden eller till och med genom att ersätta duschen med ett havsdopp. Genom att ersätta en vanlig dusch – som förbrukar uppemot 90 liter vatten – med ett bad i havet, kunde deltagarna spara mellan 60 och 70 liter vatten per person och dag.

Trots tidiga morgontimmar och låga vattentemperaturer, runt 14 grader, var det en bra sammanslutning vid Kallis-bryggan. Torsdagens soliga morgon drog flest deltagare – kring hundra personer samlades på bryggan för att bada, dricka kaffe och prata hållbarhet. Flera av deltagarna återkom dag efter dag, trots blåst, regn och vågor vissa av dagarna.

På plats fanns representanter från Region Gotland och projektet Sustainable Plejs som informerade om vattenläget, tipsade om hållbar vattenanvändning och bjöd på kaffe efter doppet. En särskild uppskattad detalj var den unika havsvattentvålen från det gotländska familjeföretaget 

Evenemanget fick också internationell uppmärksamhet. Den största tidningen i Finland 

som ett kreativt exempel på hur klimatmedvetenhet kan kombineras med vardagliga rutiner och social samvaro. Artikeln lyfte fram både vattenfrågan och det lekfulla, nordiska sättet att angripa ett allvarligt problem. Även Sveriges Radios engelska kanal 

Radio Sweden gjorde ett reportage om initiativet

Som ett symboliskt avslut på veckan inledde Karl Palmqvist sitt initiativ att simma runt hela Gotland just vid 

brygga, till förmån för Suicide Zero och Naturskyddsföreningen. Initiativet kombinerar fysisk utmaning med ett viktigt budskap om psykisk hälsa och havsmiljö. Palmqvists planerade långdistanssimning blev ett inspirerande eko av morgondoppets budskap: att små eller stora simtag kan göra skillnad – både för människor och miljö.

t blev för många mer än bara ett svalt uppvaknande – det blev en stund av gemenskap, eftertanke och konkret miljöengagemang.

Som flera deltagare uttryckte det med ett leende och varm kaffekopp i handen:


 finansieras av Tillväxtverket via europeiska regionala utvecklingsfonden samt Region Gotland.

Ett dopp för Gotland – gemenskap och miljömedvetenhet under Almedalsveckan 

I Barlingbo ligger Gotlands Ginfabrik – ett destilleri som producerar hantverksmässig gin med tydlig lokal förankring.

De blev nyligen först på Gotland med tillstånd för gårdsförsäljning av alkohol, något som stärker öns attraktionskraft för dryckesintresserade besökare.

Vi säger varmt välkomna till Sakarias Ronquist och Mathias Jöhnk, och ser fram emot att följa er resa framåt. Tillsammans med andra aktörer som nu får möjlighet att bedriva gårdsförsäljning blir ni viktiga delar i utvecklingen av Gotland som mat- och dryckesdestination.


I Gnisvärd hittar vi denna pärla där lunch och middag serveras med gotländska råvaror i fokus – och där familjens omsorg om gästen är lika viktig som kvaliteten på maten.

Restaurangen är ett uppskattat utflyktsmål för både besökare som fastboende och ett fint exempel på hur starka matupplevelser kan bygga långsiktiga band mellan platsen och människorna.

Hamnplan 5 i Visby hamn är en livfull mötesplats där shopping, mat, service och evenemang samspelar. Under sommaren sjuder området av liv och rörelse, där butiker samsas med restaurangupplevelse och ett härligt myller av människor.

Just nu händer det mycket: restaurangen Stationen har öppnat i lokalerna – och vi välkomnar Anton Stendahl med personal in i nätverket!

En personlig och charmig restaurang i hjärtat av Visby – mellan ruiner och kullerstensgator – där 

, kreativa drinkar och en välkomponerad vinlista möter avslappnad atmosfär.

Lilla Huset har blivit en favorit bland både lokalbor och återkommande besökare som söker något genuint, tillbakalutat och riktigt gott.

Bakom vinluckan och köket hittar vi Emma Glennow och Petter Händel – varmt välkomna till GFB!

Strax norr om Visby ligger Salthamn – en unik plats där 

hållbarhet, gastronomi och naturupplevelser

 samverkar. Här finns ekologiska odlingar, vilda ängar, och en sommarrestaurang som serverar rätter tillagade med grönsaker och frukt från den egna trädgården.

Boendealternativen spänner från charmiga hus till den spektakulära Villa Salthamn – en 70-talsvilla med bastu, inomhuspool och plats för upp till 23 gäster.

Salthamn är också en plats för kreativa möten och evenemang, med lokaler som Fabriken, Sjöstugan och Vinbunkern.

Vi är stolta över att välkomna dessa fem verksamheter till vår förening.

De visar hur bredden inom Gotlands besöksnäring skapar livskraft, attraktionskraft och stolthet – året om. Med deras engagemang fortsätter vi att stärka Gotlands position som en hållbar och välkomnande plats att besöka, leva och verka på.

Vill du också bli en del av vårt nätverk?

inom besöksnäringen och vill vara med och utveckla Gotland tillsammans med oss?

Hör av dig till: erik@gotlandsbesoksnaring.se.

Fem nya medlemmar stärker Gotlands besöksnäring

Gästnattsstatistiken för maj 2025 visar på en fortsatt positivt trend för Gotlands besöksnäring. Enligt Visitory registrerades 85 209 gästnätter – en ökning med nästan 10 procent jämfört med samma månad 2024 då siffran landade på 77 935. Även jämfört med maj 2023 (76 825 gästnätter) är ökningen tydlig.

Det innebär att antalet registrerade gästnätter ökat tre år i rad under maj månad.

– Det är mycket positivt att vi ser en stadig ökning av registrerade gästnätter. Det stärker bilden av Gotland som ett attraktivt och tillgängligt besöksmål även utanför högsäsong, vilket är avgörande för att bygga ett hållbart resmål året runt, säger Erik Öhrn, verksamhetsledare på Gotlands Förenade Besöksnäring.

Men en allt viktigare del av bilden finns också utanför de traditionella mätmetoderna. De icke-registrerade gästnätterna – exempelvis vistelser via Airbnb – uppgick i maj 2025 till 38 740. 

Det är den högsta majnoteringen hittills och en ökning med nästan 18 procent från 2024 (32 914) och hela 37 procent jämfört med 2023 (28 194).

Sammanlagt innebär det att Gotland tog emot 123 949 gästnätter i maj 2025 – över 13 000 fler än året innan. Att inkludera även de icke-registrerade gästnätterna i analysen är viktigt för att få en rättvisande bild av besöksnäringens verkliga omfattning.

– För att kunna planera långsiktigt och hållbart måste vi förstå hur många som faktiskt bor på ön – oavsett om det sker i hotell, stugor, fritidshus eller via andra plattformar. Då skapar vi en större förståelse för hur vi kan utveckla vårt erbjudande här på Gotland, säger Erik Öhrn.

Sett över hela perioden januari–maj har Gotland tagit emot totalt 244 827 gästnätter under 2025. Det är en ökning jämfört med både 2024 (240 445) och 2023 (233 432). Även de registrerade gästnätterna visar på en positiv utveckling med 154 323 hittills i år, jämfört med 150 107 samma period i fjol.

Fler gästnätter på Gotland i maj 2025 – både i och utanför statistiken

Diskussionen om att införa en särskild turistavgift på Gotland har åter aktualiserats.

säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) att en sådan avgift är “nödvändig”. Vi delar inte den slutsatsen.

Gotlands Förenade Besöksnäring, som företräder över 110 medlemsföretag, vill här tydliggöra vår syn på frågan: Vi menar att en turismavgift riskerar att skapa fler problem än den löser, och att det finns andra, bättre sätt att långsiktigt stärka Gotlands ekonomi – utan att hämma en av öns mest bärande näringar.

– Att införa en särskild avgift riskerar att skicka fel signaler. Det skapar osäkerhet för företag, avskräcker investeringar och förstärker bilden av att besökare är en belastning snarare än en tillgång, säger Erik Öhrn, verksamhetsledare för GFB.

Turismen är redan en stark intäktskälla

I rapporten När gästen betalar mer än notan

, publicerad av Visita i juni, analyseras turismens nettobidrag till fem svenska kommuners ekonomi. Slutsatsen är tydlig: turismen skapar ett överskott – mellan 36 och 219 kronor per gästnatt – efter att alla kommunala kostnader räknats av.

– Mycket talar för att Gotland följer samma mönster. Det är alltså inte ett underskott vi behöver täcka, utan ett system där intäkterna från turismen försvinner bort från platsen där de faktiskt uppstår, säger Erik Öhrn.

Flera genomtänkta alternativ till en avgift

Under Almedalsveckan arrangerade Svensk Turism ett panelsamtal på detta tema, där bland andra Meit Fohlin deltog. Där presenterades konkreta alternativ till en turistavgift – lösningar som enligt Visitas rapport skulle kunna stärka besöksnäringskommuners ekonomi utan att underminera turismens positiva effekter.




- Momsväxling – att en del av turismens momsintäkter återförs till kommunerna
- Återföring av den allmänna löneavgiften till arbetsortskommunen
- Reformer i det kommunala utjämningssystemet
- Åtgärder kopplade till kostnader för icke-folkbokförd arbetskraft

Politisk samsyn – men lång väg till lösning

– Det fanns en tydlig samsyn i panelen om att något måste göras. Många av de politiker som deltog var positiva till exempelvis momsväxling. Men vi vet också att det är en lång väg kvar innan den typen av lösningar är på plats. Under tiden måste vi vara försiktiga med åtgärder som riskerar att skada näringen, säger Erik Öhrn.

En avgift riskerar att bromsa – inte bygga

GFB är överens om att det finns utmaningar. Men vi skiljer oss i synen på lösningarna. En turistavgift är inte den väg vi bör gå. Den skapar otydlighet, riskerar att skada Gotlands attraktionskraft och kan få negativa konsekvenser för företagande och jobb på hela ön.

– Besöksnäringen är inte ett särintresse – den är en grundläggande samhällskraft på Gotland. Därför behöver vi långsiktiga, rättvisa och nationellt förankrade lösningar som speglar dess betydelse, säger Erik Öhrn.

Nyheter & Insikter